Specifika egenskaper kärnvirke
+ mycket begränsad vattenupptagning
+ formstabil (viss reservation lärken)
+ motståndskraftigt mot träförstörande svampar och insekter
+ hög hårdhet
+ hög hållfasthet mot mekanisk nötning
+ hög hållfasthet mot bestående intryck
+ avger inga giftiga ämnen
+ kan bearbetas/limmas/ytbehandlas som vanligt virke

Användningsområden
· byggnadsvirke/renoveringsvirke/trädgårdsvirke
· bullerplank
· bryggor
· dörrar och portar
· fönster och fönsterdörrar
· golv · innertrappor · möbler & inredning
· staket, grindstolpar och grindar
· trallbräder

· utkikstorn
· virke till balkonger och altaner
· växthus/bulhus
· ytterpaneler och fasaddetaljer
· yttertaktäckning (s k faltak)
· yttertrappor och räcken

Visste du att:

+ stora delar av Venedig vilar på pålar av kärnlärk

+ till bygget av slussarna längs Götakanal användes främst kärnlärk som konstruktionsvirke

+ livräddningsbåtar byggdes förr i kärnlärk

+ kärnveden från lärk och fura är helt jämförbara

+ att lärken utvecklar mycket större andel kärnved jämfört med furan

+ träskornas bottnar gjordes i gamla dar i lärk, skulle ju tåla massa stryk och även vatten.

+ furan behöver vara ca 150 år för att andelen kärnved skall vara tillräckligt stor

Rätt virke
Fyra angörande faktorer för hur länge trä klarar sig utomhus:

1. Val av rätt virke - andelen kärnved & styrkan i virket. Kärnveden har överlägsna naturliga egenskaper som skyddar trät mot virkesförstörande organismer (svampar, baktierier, insekter). Kärnveden är fattig på näringsämnen, rik på hartsämnen (kåda) bl.a ämnet pinosylvin. Pinosylvin är ett naturligt ämne som är verksamt mot svampar och insekter. Kärnveden är också mindre vattensugande. För eken är det främst garvsyran som gör eken motståndskraftig. Eken är den mest motsåndskraftiga av de tre trädslagen ek, lärk och kärnfura.

Om kärnveden kommer från fura eller lärk spelar ingen roll. Båda träslagens kärnved är helt jämförbara. Tillgången på kärnved från tall/fura är mycket begränsad. Förklaringen är enkel. Den mesta avverkningsklara skogen som fälls är ca 80 år gammal i genomsnitt. Detta är på tok för ung ålder på ett träd som då innehåller mest splintved/ytved. För att få en bra andel kärnved skall trädet vara minst 150 år.
Dagens maskinaverkning tillåter inte att enstaka träd sorteras ut. På Gotland sorteras fortfarande en viss del kärnved, sk Gotländsk kärntimmer.

Den sibiriska lärken har en betydande större andel kärnved jämfört med tall/fura. Dessutom finns det gott om gammal skog i Sibirien. Under extrema förhållanden i ett mycket kallt klimat, växer detta barrträd långsamt på mager jord. Klimatet och den långsamma tillväxten ger ett starkt virke med täta årsringar.

Bara det allra sämsta virket går att tryckimpregnera. Det mest frodvuxna och mjukaste. Det fanns en tid då crom och arsenik användes. Då var det "fräs i giftet". Idag till allt trä "ovan mark" är det i princip grönfärjat vatten som under högt tryck trycks in i virket och har ingen nämnvärd effekt alls.

Det är bara att se hur ett tryckt trädäck med "Göfab-olja" ser ut efter ett par år. Få ting ser så besvärligt och sjabbigt ut. Svartgojjigt och många gånger extrema sprickbildningar. Efter ett antal år ser däcket för besvärligt ut och nytt spikas upp. Mycket stora ekonomiska intressen tycker detta är perfekt. Saker och ting skall inte hålla för länge. Det är som med rostfria avgassystem - inga bilar leveras med rostfria avgassystem. Det skall gå sönder.

Det tryckta virket hade förr en stor fördel vid "kontakt med jord". Just vid jordkontakt och de svampangrepp som utvecklas i denna miljö fungerade gamla tiders gifter bra emot. Undvik alltid träets kontakt med jord så slipper du oftast svamproblemen.

När vi kommer till styrkan i virket är det ren KNOCK-OUT. Den sibiriska lärken , kärnfuran och eken är mycket hårdare jämfört med det tryckta träet. Detta innebär att vid alla brottanvisningar såsom kvistar, infäsningar mm så ökar säkerheten och livslängden radikalt. Du ser ju själv så enkelt det blir fula sår när olyckan är framme på trädäcket, någon tappar en hammare, välter skottkärran mm direkt har du fula blaffsiga sår i det extremt mjuka tryckta träet.

2. Ytbehandling

Bäst hållbarhet får träet med en tjärolja av hög kvalité. Tjärolja har använts av båtbyggare i flera hundra år och används fortfarande. Ingen båtbyggare skulle slänga på lacknafta och oidentifierad linolja på en träbåt. Otänkbart.

Förutom det rent estetiska (färgvalet) fyller ytbehandlingen följande funktioner:

1. Ett helt "mättat" trä som påförts en riktig oljeblandning minskar upptagningen av fukt. Vilket resulterar i att träet "rör sig" och spricker mindre. Lägre fukthalt i virket försvårar också uppkomsten av röta. ABSOLUT viktigast är ändträt. Ändträt suger 20 gånger mer än flatsidorna. Ställ helst virkets ändar i ett oljebad - det räcker med en halvtimma.

2. Mänden pigment avgör skyddet mot UV-ljuset. En helt täckande färg skyddar träet till 100% mot UV-ljuset. En tjärolja med rödjordspigment ger en viss skyddande effekt mot UV-ljuset.

3. Trätjäran återför virket harts och fett som väder och vind lakat ur. Historiskt har trätjäran ansetts ha en hämmande effekt på svartsporer och insekter.

Ren trätjära används inte till utemöbler då den kan "blöda" lite en riktigt varm sommardag. Med Tjäroljor undviker man helt detta problem.

Vi lagerför alltid olika typer av tjäroljar för olika ändamål. Kom ut och se vilka olika färgkaraktärer du kan skapa med lite fantasi.

3. Konstruktionen
Träets värsta fiende är fukt. Vattnet bryter alltid ner trät förr eller senare. Oavsett virkets kvalitet.

Foder och vattbrädor kring dörrar och fönster är mycket utsatta delar. Likaså de flesta infästningar. Träd , buskar och växter i närheten av träkonstruktioner bör avlägsnas. Efter regn håller växtligheten kvar vatten som sedan långsamt droppar ner över trät och ökar fukthalten. Konstruktionens utformning är mycket viktig för virkets hållbarhet genom att den påverkar dess fuktupptagning.

Konstruktivt träskydd
En felaktigt utformad konstruktion får lätt vattenskador. Fukten får fäste och nedbrytningsprocessen är i full gång. Konstruktionen skall om möjligt alltid utformas så att vattnet snabbt skall kunna rinna av. Luft måste kunna cirkulera för att få bort stående fukt.

Fönster & dörrar
"Hultaforsmåttet" är viktigt. Mellan fönsterbåge och karm måste en tumstock "Hultafors" kunna stickas in. Denna springa runt hela fönstret (gäller även ytterdörr) krävs för att fukten skall kunna torka upp. Kan inte luft cirkulera runt och mellan båge/karm blir fukten stående.

Snedställda vattbrädor ovan och under fönster. Att leda ut vattnet som då droppar förbi fönsterbåge/karm.

På ytterdörrar gör droppnäsa i underkant underverk. Vattnet leds ut från bottenstycket och droppar förbi karmen och skonar tröskeln.

Snedställd vattbräda ovan dörr eller entretak, skärmtak etc

Fasad & Tak
Takutsprång väl tilltaget + 10 cm utöver det normala kan oftast accepteras estetiskt

Midjebleck till mycket höga fasader ger säkraste skyddet för ändträt

Fasa/döva alla skarpa kanter så att olja och färg kan få fäste

Sockel nertill minst 30 cm från panelbrädorna

Däck & Räcken & Stolpar
Vinkla om möjligthandledare och överliggare

Handledare skarvas i hörnen över stolpe halft-i-halft och skruvas(förborra) samman. Ej genom 45-graders kapning över stolpen, håller aldrig lika bra som halft-i-halft.

Infästningar är säkra "problemområden" badda överdrivet med basolja 50/50 efter du förborrat. Limmar du utomhus fungerar PU-lim ganska bra som också sväller och täpper igen små håligheter.

Till däck direkt på mark är det en fördel att använda ekregel 50x100 ej lägre. Smuts, barr, skräp mm får lättare fäste och binder fukt om du använder en lägre regel. Ek är helt överlägstet vid markkontakt då mot främst svamporganismer i olika former.

Till däck direkt på mark lägg helst markväv under hela däcket som förhindrar växter underifrån och frön att gro som kommer uppifrån.

4. Underhållet
Bilen lämnar vi in på service, tandläkaren besöker vi årligen - men hur är det med underhållet av det mest utsatta trät utomhus ? Att med varmt vatten och såpa/diskmedel tvätta av fönster och dörrfoder vår och höst gör stor nytta. Dagens miljö med det stora sura nedfallet gör att salter och andra föroreningar ligger och fräter på färgen. Det reducerar färgens livslängd och du får oftare måla om. Detta resulterar ofta i flera färgskikt vilket gör att färgen lättare spricker ......

Den optiska inspektionen vid tvättningen har också den stora fördelen att du lättare upptäcker om du har en fuktskada. Fönsterbågen med trasigt kitt får snabbt fuktskador och trät ruttnar när vatten sipprar in.

Träfakta
Hur kan vissa träkonstruktioner klara sig i över hundra år när andra inte klarar 15 år?

Torrt virke ruttnar inte. Träts värsta fiende är fukten. Bestående fukt ger upphov till röta. Röta kan beskrivas som en mikrobiell nedbrytning av trät. Rötorganismerna kräver vatten för sin aktivitet. Den för rötsvamparna gynnsammaste miljön bildas när virket får kontakt med jord. Det beror på att virket i en sådan miljö är fuktig nästan hela tiden. Det är därför viktigt att se till helheten och förstå innebörden av konstruktionstekniskt träskydd.
Konsten att minska virkets fukthalt ökar direkt konstruktionens livslängd. Rätt virke, rätt ytbehandling, rätt konstruktion & rätt underhåll ger de bästa förutsättningarna för ett långt friskt träliv.